lördag 28 mars 2009

28 mars

Offer, förövare och erkännanden.

"Jag tog kokain"

Ola Rapace i tingsrätten. Den halvkände skådespelaren får nu ställa sig med dumstruten på i skamvrån tillsammans med Sjöbergligan.

"Det är jättetråkigt"

Måns Zelmerlöw har blivit utsatt för ett inbrott i sitt hem. Jättetråkigt.

"Jag har misshandlat min kropp"

Kikki Danielsson om sin fysiska status. Jag hoppas hon slipper åtal.

Facebook mina vänner

Jag har tappat intresset för Facebook. Cirkeln är sluten, alla gamla bortglömda klasskompisar och korridorsmänniskor från skolan är tillagda. Alla bekantskaper är nätverkade och alla bilder upplagda. Nu är allting på plats.

Jag blir lite konfunderad, eller rättare sagt förbryllad när jag ser mitt liv på en datorskärm.
Vänner, bekanta, ovänner och kortvariga relationer smetas ut över skärmen. Statusar uppdateras och gillas, bilder läggs till och kommenteras.
Jag vill inte se mera, men jag kan inte sluta. Varför inte? Orkar inte ens gräva i det.

Nyfikenheten är väl för stor, större än förnuftet.

4 kommentarer:

  1. Facebook-fenomenet är spännande.
    Nyfikenheten är vääääl mänskligt ibland och på FB får vi allt serverat på ett silverfat. Vårat kontrollbehov tillfedställs. Vi vet att exet äter pannkakor just nu och den där bruden som man hatar misslyckades med sin hårfärging igår.
    Lite läskigt är det allt ändå...

    SvaraRadera
  2. Ens egen nyfikenhet är en sak, den kan man bejaka eller försöka styra undan. Vad jag har svårt att förstå är villigheten att berätta för alla att man äter pannkakor eller misslyckades med hårfärgningen igår. Att servera sig själv på FB:s silverfat.
    Trevlig blogg Kinaski!

    SvaraRadera
  3. Alla är vi olika som sagt var och alla har vi olika behov.

    SvaraRadera
  4. Absolut! Mitt inlägg lät möjligen en smula surt och ironiskt vilket inte alls var meningen. Fascineras på riktigt över hur olika känslan av vad som är privat och personligt, och inte, är hos olika människor.

    SvaraRadera