Jag hörde ett smackade ljud. Det lät som om en kossa mosade färskt gräs med tungan mot gommen. Kastade en blick över axeln. Det var ingen kossa, det var min vän Rex och en tjej ifrån dimman som tungpussades. Det var en märklig situation ifrån en rakt igenom märklig kväll.
Elva timmar senare i mitt rum
Har svårt att komma igång med pluggandet. Det känns som om någonting roligare finns på andra sidan väggen. Solen, gräset och vännerna är nog det jag tänker på.
Läste att Schulmans papparoman inte säljer i Lapidiusmängder. Trist för mänskligheten. Nu återvänder han väl till sin roll som semikomiker och mediamobbare. Författaryrket hade kanske gett honom en större mening med livet än att skriva plumpna påhopp och sprida elaka rykten om B-kändisar. Jag skall läsa boken. Strax efter att jag tagit tag i allt jag borde ta tag i, istället för att yra om meningen med livet och Schulmans karriär.
Det blir lätt så på en söndag. Svävar iväg för att vägra inse hur ens lathet kommer bita en där bak när måndagens brutala sanning knackar en på axeln. Nu börjar jag igen.
söndag 3 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha! Vafan! Hörrödu vänta bara, nu är det fan ON!
SvaraRaderaäckligaste som finns när folk runt omkring en hånglar! man blir påmind om att man själv inte har någon att hångla med.... :C
SvaraRadera