19 maj

Dödligt mänskligt

Jag läste en fantastiskt sorglig och underbar bok. "Fjärilen i min hjärna" av Anders Paulrud. Han skrev boken när han låg döende i lungcancer. Boken är en uppgörelse med döden, med cancern och med sig själv. Sorgen över väntan inför döden är blytung, men samtidigt avskalat vacker. Med ett glasklart poetiskt språk beskrev Paulrud sina sista månader i livet och ingen människa med ett fungerade själsliv kan lämnas oberörd av detta vittnesmål ifrån livets sista trappsteg. Läs boken och kom ett steg närmre den döde författaren. Intim, stark, och obeskrivligt sorglig är Anders Paulruds sista utgivna bok i hans alltför korta liv. Läs den.

Kaffe ifrån Etiopien

Jag besökte en kaffeaffär i Tornby köpcentrum. Det var en liten grotta proppad med påsar av beska dofter och små dyra chokladbitar med svåra namn. Kvinnan bakom disken var så där trevlig som bara flygvärdinnor kan vara, samtidigt som hon utstrålade kompetens och charm.
Jag bara nickade när hon frågade om jag behövde hjälp.

Efter fem minuters lång monolog om en speciell kaffeböna som passade just mig, kunde jag bara inte säga nej. Jag gick ut ifrån den lilla doftgrottan med ett svindyrt kaffe ifrån etiopiska bönor.
Nöjd och glad gick jag hem.

Kaffet då? Va? Ja men hur smakade det svindyra kaffet? (79 kr för 250 gram)

Det smakade bara kaffe. Flygvärdinnan bakom disken skulle väl skratta åt mig nu.