Precis lagom försent såg jag igår Woody Allens film Matchpoint. Den som lovordades för fem år sen. Igår tog jag mig i kragen och såg den, och jag är mer än nöjd. Filmen var helt fantastisk.
Filmens dostojevskijinspirerade ångestmacka uppmixat med Woodys gubbsjuka kåthet gav filmen en nerv som fick mig att svettas. Scarlett Johanson var het som en saharadag och Jonathan Rhys var superb i rollen som den svekfulle tennistränaren Chris. Högsta betyg till Matchpoint. Gubbsjukt bra.
Såg med skräckblandad förtjusning att min hembygd Kungsängen mönstrat upp en kör med Caroline Af Ugglas i spetsen, som tävlar i fyrans fredagsparty Körslaget. Såg att en av mina första tonårshångel var med och sjöng. Världen kan vara klaustrofobiskt liten ibland.
Sundown, yellow moon, I replay the past
I know every scene by heart, they all went by so fast
If shes passin back this way, Im not that hard to find
Tell her she can look me up if shes got the time
Bob Dylan har alltid något relevant att säga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar