2 oktober

Den lugna jakten på oktober

Sitter och svär åt en förkylning som tvingar mig till TV-soffan. Alla vänner peppar inför fest. Bittert, o ja.
Det är lugnt och skönt i och för sig. Till skillnad från i torsdags. Då dansade jag på HG. Sound of arrows gästade indieklubben John Doe. Jag dansade och sörjde.
Vad fan har hänt med John Doe?
Det är hjärteskärande att se en gammal vän stå på knäna.
Någonting har hänt. Klubben lyckas inte få igång sina besökare. Banden spelar inför en relativt ålderstigen och indieviktig publik, som är för stel och för fin för att röja loss. Dansgolvet som sätter igång efter spelningen stod tommare än någonsin i torsdags. Allt var sorgligt och ensamt. En klubb som en gång var fet och briljant i sin motsträvighet till det ölsvenniga studentlivet, ser jag nu på dekis. Evil strikes back. Eller vafan säger man. Kravallen på Kårallen var nog en lyckligare plats i torsdagskväll.
Vad gör man med ett lik som vill leva?