6 september

Septembererere

Nu börjar jag bo in mig i lägenheten. Jag har börjat koka kaffe oftare och jag skäms inte över min musiksmak när jag sitter vid min dator. De andra i kollektivet är good people och jag trivs.
På söndag skall jag och Raxl göra comeback med arbetarfiket. Vi ska styra pannaksbrunch hos mig och jag hoppas på en avslappnad succè.

Kursen jag läser nu är förvånansvärt intressant. Det intetsägande kursnamnet Kultur och Samhälle lovade inte mycket, men det rullar fint nu så här två veckor in i studierna. Jag är glad att Egerhag går i min klass, annars hade jag varit fruktansvärt ensam. Vi är nästan ensamna om att inte ha fyllt trettio och inte ha skaffat barn. Morsorna i klassen är ganska ruffiga och hårda, de är där för att visa sig sturska inför den akademiska världen. Jag sitter mest bara och förvånas över hur t ex tio års erfarenhet av arbete inom förskola kan generera i så pass mycket bitterhet. Klassrummet osar av vrede mot system, samhälle och attityder.

Måste handla. Pass på Konsum, dyrt och dåligt. Jag vandrar ner mot netto. Billigt och dåligt.