11 september

I min ägo

Orsak och verkan. Palla tänka på sånt för ofta. Utan att veta varför gick jag och köpte två CD-skivor. Senast det hände var drygt fem år sedan. I sann anglofilisk anda åkte jag då till Jakobsbergs centrum för att köpa Arctic Monkeys och Babyshambles debutalbum. Nu så här fem år senare blev det ett par mer livsviktiga skivor som köptes.

"John Wesley Harding", Bob Dylan. 1967.
Dylans kanske viktigaste skiva. Ett uppbrott från idolen och mediamyten. En ensam liten skiva inspelad i isolation. Den påstådda motorcykelolyckan gav ett andrum som resulterade i en magnifikt avskalat album. Dylan intar rollen som the Preacher, the Seer and the Singer. Enligt mig i alla fall. Lyssna och lär.

"Planet Waves", Bob Dylan. 1974.
Tema skillsmässa. Tema kärlek. Smärtsamma låtar som "Dirge" och "Wedding Song" är koncentrerade konstverk som ställer allt på sin spets. Dylans rakaste och ärligaste album. Skillsmässan från sin fru Sarah var troligtvis drivkraften och inspirationen. Detta till trots är det kanske det mest lyckliga album han någonsin fått fram. Oemotståndligt!

Jag lyssnar till kaffet och till livet.