18 september

Lördag

Det börjar bli någonting nytt av all tid som finns över. Nytt jobb, nya bekantskaper och nya gig. Befriande är känslan av att allting ej står stilla. En lördagsmorgon vaknar jag och känner mig främmande inför dagens händelser. Det är mitt egna verk, försöker jag inbilla mig, så där lagom ödmjukt.
En höst utspelar sig utanför mitt fönster. En grå himmel släpper kalla tårar över slätten ner mot stan. Kyliga vindar får träden att svaja stillsamt. Ingenting av det där får fram ett ljud i mitt huvud.
Jag lyssnar på svensk pop och kaffebryggarens dova brummande.

Ett lugn över allt som gör sig påmint.