18 mars

Otrogna tjecker. Del 2

Jag var nog inte helt fel ute i mina betraktelser och analyser av de tjeckiska kulturklimatet. Den nästintill sjukliga besattheten av att belysa lössläpptheten i detta land når parodiska nivåer.
I inlägget med rubriken "Otrogna tjecker" så gav jag flera exempel på hur tjeckiska regissörer och författare skilldrat otrohet och allmän slampighet på ett sätt som blottade deras hyffsat pissiga kvinnosyn. Och eftersom jag gärna leker journalist på fritiden så kunde jag inte låta bli att intressera mig för detta kulturfenomen.

Oavsiktligt har jag under den senaste veckan stött på fler exempel som ligger i linje med det förra inlägget. Jag har börjat att läsa Milan Kunderas "The Unbearable lightness of being", romanen som han slog igenom med med dunder och brak 1984. Boken är en filosofisk kärlekssaga om paret Tomas och Tereza. Tomas har levt ett ungkarlsliv i nästan tio år när han träffar Tereza. De förälskar sig och börjar ägna sig åt tvåsamhet. Men Tomas har svårt att anpassa sig till detta monogama förhållande, smärtan efter sin tidigare skillsmässa är för stor och han saknar sitt ungkarlsliv. Detta leder till att han på sidan av inleder flera förhållanden med olika kvinnor. Tereza blir ledsen såklart men verkar inte palla att ta tag i Tomas runtknulleri.

Igår besökte jag ett tjeckiskt "movie seminar". Vi myspyste och tittade på Jiri Menzels film "Home sweet home". En komisk film om en liten landsort under glasnostperioden. I den lilla byn får du bekanta dig med en rad lustiga karaktärer. Självklart är två av de lustiga karaktärerna gifta på var sitt håll och självklart så ligger de med varann.

Så vad vill jag ha sagt. Jo, att min teori om att bilden av tjeckerna som ett notoriskt otroget folk var någon slags postkommunistisk grej (nu är vi fria, nu kör vi) sprack. Om vi skulle låta konstnärerna ha monopol på sanningen så verkar det inte bättre än att tjeckerna ligger oavsett tid och plats. Landsbygd - storstad, 80-tal - 90-tal, gifta - ogifta, män - kvinnor, ja ni fattar.

Nu släpper jag ämnet. Jag har grubblat färdigt. Jag fattar inte.