31 augusti

Café Eden

Det var Robban som visade mig Cafè Eden, vi var femton år och han hade några kompisar som satt där och ogenerat spelade poker om småpengar. Eden, som idag inte finns längre, låg i korsningen Folkungagatan Götgatan var ett smutsigt ställe med klassisk barinredning. Där hängde de omyndiga som ville känna på söders charmiga puls. Dit gick jag och mina vänner för att dricka hutlösa mängder kaffe och läsk, byta msn-adresser med tjejer och för att slippa vara hemma i kengen.

Molins Konditori

Jag hittade Molins själv. Ett typiskt förortskonditori. Billig inredning och förvånansvärt brett utbud av onyttigheter. Jag var 19 år gammal och nyinflyttad i Ryd. Korridoren jag kvartade i var snuskig och full av märkliga utbytesstudenter. Molins Konditori drivs av tre generationer Molinare, alla trivsamt mulliga och trevliga. De gav mig alltid igenkännande och varma blickar när jag kom för mitt bryggkaffe och min kolakaka. Där satt jag med de andra stammisarna. Den rödnästa olyckliga mannen. Kvinnan med det arbetslösa utseendet. Och jag satt för mig själv.
Dit gick jag själv för att sluta tänka och för att sluta oroa mig, men mest av allt för att slippa vara hemma.

Cevarna

I utkanten av Prags äldre stadsdelar, inte alls långt ifrån Vaclavplatsen, hittade jag själv ett konditori som påminde mig om Molins. Personalen var dock inte lika trevliga, utan de var som pragborna är mest. Kyligt avståndstagande och oklädsamt korta i ton. Men de serverade bra espresso och hade fint fikabröd till det, så jag hamnade där mer än ibland. Utan att förstå vad de pensionerade gästerna talade om satt jag i det lågmälda tjeckiska surret. En dag i maj kom jag på mig själv med att sista där för sista gången. Jag gick och dricksade extra generöst men sa inget om varför.

Borgs Konditori

Jo jag har redan utforskat Valla i hopp om ett nytt ställe dit jag kan gå för att umgås med mig själv, och det gav resultat omedelbart. Borgs Konditori är ett gammeldags konditori med avskillt rum för sittande gäster. Ett litet men billigt utbud av godsaker och bryggkaffe på värmeplatta. Till min smått perversa glädje tar de inte ens betalt med kort. I det avskillda rummet satt jag i morse under en tafflig Van Gogh-kopia och drack deras kaffe och läste min bok. Ett sällskap med hantverkare satt vid bordet bredvid och pratade östgötska och jag trivdes. Ni hittar mig där nu.