31 augusti

Café Eden

Det var Robban som visade mig Cafè Eden, vi var femton år och han hade några kompisar som satt där och ogenerat spelade poker om småpengar. Eden, som idag inte finns längre, låg i korsningen Folkungagatan Götgatan var ett smutsigt ställe med klassisk barinredning. Där hängde de omyndiga som ville känna på söders charmiga puls. Dit gick jag och mina vänner för att dricka hutlösa mängder kaffe och läsk, byta msn-adresser med tjejer och för att slippa vara hemma i kengen.

Molins Konditori

Jag hittade Molins själv. Ett typiskt förortskonditori. Billig inredning och förvånansvärt brett utbud av onyttigheter. Jag var 19 år gammal och nyinflyttad i Ryd. Korridoren jag kvartade i var snuskig och full av märkliga utbytesstudenter. Molins Konditori drivs av tre generationer Molinare, alla trivsamt mulliga och trevliga. De gav mig alltid igenkännande och varma blickar när jag kom för mitt bryggkaffe och min kolakaka. Där satt jag med de andra stammisarna. Den rödnästa olyckliga mannen. Kvinnan med det arbetslösa utseendet. Och jag satt för mig själv.
Dit gick jag själv för att sluta tänka och för att sluta oroa mig, men mest av allt för att slippa vara hemma.

Cevarna

I utkanten av Prags äldre stadsdelar, inte alls långt ifrån Vaclavplatsen, hittade jag själv ett konditori som påminde mig om Molins. Personalen var dock inte lika trevliga, utan de var som pragborna är mest. Kyligt avståndstagande och oklädsamt korta i ton. Men de serverade bra espresso och hade fint fikabröd till det, så jag hamnade där mer än ibland. Utan att förstå vad de pensionerade gästerna talade om satt jag i det lågmälda tjeckiska surret. En dag i maj kom jag på mig själv med att sista där för sista gången. Jag gick och dricksade extra generöst men sa inget om varför.

Borgs Konditori

Jo jag har redan utforskat Valla i hopp om ett nytt ställe dit jag kan gå för att umgås med mig själv, och det gav resultat omedelbart. Borgs Konditori är ett gammeldags konditori med avskillt rum för sittande gäster. Ett litet men billigt utbud av godsaker och bryggkaffe på värmeplatta. Till min smått perversa glädje tar de inte ens betalt med kort. I det avskillda rummet satt jag i morse under en tafflig Van Gogh-kopia och drack deras kaffe och läste min bok. Ett sällskap med hantverkare satt vid bordet bredvid och pratade östgötska och jag trivdes. Ni hittar mig där nu.

28 augusti

Nyheter

Såtuppframträdandet i torsdags gick grejt! Mycket skratt och applåder, många dunkar i ryggen. Fruktansvärt skönt, jag var nervös som in i bomben.

Min vän Enöga är en generös prick. Idag gav han mig en cyckel. Så framöver kommer ni se mig glida runt på en orange Crescent över slätten mellan Ryd...

och mitt nya boende i Valla. Imorgon flyttar jag till ett kollektiv i Valla. Syrengatan kommer bli mina nya hoods. Ska bli skoj!

Ciao

25 augusti

Cash och fred

Jag och Mutto drog ner på stan (Linköping) för att bränna lite sommarjobbscash. EFter att ha dragit runt och slängt pengar på jeans, t-tröjor och grekmat kom vi överens om att gå till klädbutiken Carlings. Trots att Carlings har hyffsat snygga kläder har jag svårt för den butikskedjan. Personalen där är alltid påträngande häftiga och trevligt avslappnade på samma gång och jag blir nervös av deras slentriantränade rockposer. Denna gång bestämde jag mig innan för att hålla dem på mattan för att slippa deras jidder.
Jag och Mutto hann bara vara inne i butiken i en knapp minut innan en personalbrutta med trevligt leende kommer fram till mig som håller i en randig t-shirt och slänger ur sig:

-Trevlig tisha, kommer passar på dig.
-Mm
-Vill du ha den?
-Mm
-Schysst, den e skitsnygg
-Mm, då tar jag den.
-Vill du ha nå mer?
- Mm, fred i Palestina.
- Ursäkta vad sa du?
-Nä inget.
-Vadå Palestina?
-Palestina, Jag vill ha fred i Palestina.
- Men vadå? Vad menar du?
- Jo det pågår någon slags konflikt där nere. Fred vill jag ha. Men nu räcker det med den här t-shirten. Tack.
-Okej, den kommer sitta skitsnyggt på dig.
-Tack

23 augusti

Varvet runt

Det känns märkligt att packa väskorna inför flytten till Linköping. Jag känner igen mig själv i situationen, i händelserna. Allt går per automatik. Imorgon kommer jag somna i Ryd.
Östersund
Kungsängen
Ryd
Prag
Jugoslavien
Kungsholmen
Ryd

Varvet runt...

Märkligt måste inte innebära något dåligt. Jag längtar efter mina vänner nere på slätten, och skolan känns faktiskt kul att sätta igång med.

Helgen i Visby var fantastisk. Vi åt gott, drack gott och sov gott. Mer om det någon annan gång.

Peace

18 augusti

Briljans

Ordet ovan är det som snurrar i mitt huvud efter att ha läst Per Hagmans 15 år gamla bok Volt. Hagman som nu frontas hos bokhandlarna med sin nya roman Vänner för livet. Volt, var en briljant liten bok om en ung tjej som svävar runt i 1990-talets Stockholm. En verklighetsfrånvänd och smutsig glamour präglar Hagmans miljöer. Människorna är vilsna och ledsna, men också vackra i sin misär. På vågor av cigaretter, kokain och popmusik flyter hans karaktärer runt i en dröm som känns verkligare än livet i sig. Efter att ha läst Volt, kan jag inte sluta dagdrömma om Hagmans och Thåströms Stockholm. Staden som både han och alla andra lämnade och glömde bort. Stockholm som bara går att läsa om.

Jag känner mig inte så briljant för tillfället. Hade en pissig dag på jobbet och självförtoendet är inte på topp inför Standupen nästa torsdag. Inget och allt känns meningslöst och tomt. Försöker längta mig bort i litteraturen så länge. Tills allvaret letar sig in via de öppna ventilerna som står på glänt.

15 augusti

Bland andra

Sökte skugga inne på Kulturhuset vid Sergels torg. Efter att ha fikat kaffe och bulle tog jag rulltrappan upp till Galleri 3. För att fördriva söndagens minuter valde jag att se Jens Assurs fotoutställning Hunger. Jens Assurs fotografier föreställde olika miljöer ifrån San Paulo och Los Angeles. Det handlade om konsumtion och klimat, lyx och fattigdom. Polemik och politik - allt som får mig att må dåligt. Assur hade flinat nöjt åt min klena motståndskraft till hans träffsäkra bildspråk.
I hörnet av utställningshallen, i skuggan av allt satt ett gäng tonårstjejer på golvet och bara hängde. Med slö nonchalans inför besökarnas blickar blåste de bubblor med sina tuggumin och pillade på sina mobiler. De hade klätt på sig kulturhusets tonårsuniformer. Rutiga kjolar, slitna t-tröjor med tryck, rufsiga frisyrer och generöst med kajal kring ögonen. I mörkret satt de och viskade och av någon okänd anledning ville jag för en sekund ansluta mig till dem.
Men sekunden efter gick jag ut från galleriet, nedför rulltrappan och sedan in i stadens sömniga söndagsljus.
Gick sedan hem längs kugsholmsstrand. Längs Karlbergskanalen vandrade jag mellan de guppande båtarna och de sommarsnygga joggarna. Och allt var precis som vanligt.

12 augusti

Ni hittar mig:

Nästa helg i Visby. Staden som förhoppningsvis befinner sig i en skön och avslappnad baksmälla efter Stockholmsinvasionen, medeltidsveckan och övriga kaosigheter. Ni hittar mig vilsen med flit i nätet av kullerstensgator.

Om två veckor i Linköping. Ståendes på scen. Inför en trångt sittandes publik på Cafe M. Ni hittar mig svettig och nervös och förhoppningsvis framgångsrik i mitt försök att göra humor.

Just nu. På Kungsholmen, i min mammas lägenhet. Sömnigt vilar kvarteret i sommarskymningen. Kulturfestivalens festligheter lyckas inte ta sig in. Ni hittar mig i arbetskläderna. Trött och lycklig.

10 augusti

Jävla George

Såg igårkväll Up in the air, som förra året blev hyllad av både kritiker och publik. George Clooney skulle tydligen va i sitt esse, och Juno-regissören Jason Reitman skulle tydligen ha knåpat ihop en lika rolig som tänkvärd feelgoodrulle till allas stora glädje. Tyvärr måste jag protestera. Jag fann Up in the Air helt meningslös och totalt ointressant. Varken rolig eller tänkvärd enligt mig. Visst, Clooney charmerade så gott han kunde, men det gick inte rädda filmens lövtunna story. Enda behållningen i denna film var, precis som i Juno, soundtracket.

Är frisk nu. Från förkylningen alltså. Min och min väns Aris besatthet av Resident evil 5 börjar nu ta sjukliga former. Nu är det inte många zombies kvar att göra gröt av, och jag känner på mig att vi kommer att lida av svår separationsångest när vi varvat spelet. Igår var Sofia (Aris fruntimmer), på Winnerbäck konsert. Det resulterade i fyra timmars oavbrutet spelande.
Nörderierna vet ingen hejd.

7 augusti

TV-spel och Sjukdom

Vaknade med en smula feber idag. Har ont i halsen och känner mig hängig. Så pass att jag var tvungen att ställa in min medverkan på Muttos kräftskiva. Känns bittert. Jag hade verkligen velat vara med. Ägnar dagen åt dumbruken istället.

Ett litet boktips. Läs ex-politikern Gustav Fridolins bok Blåsta!. Den är intressant för oss 80-talister. Många skarpa analyser och värdiga resonemang kring 1990-talets finansiella kris. Promiss, den är mycket roligare än vad det låter.

Jag och min vän Ari har nördat ner oss totalt i TV-spelet Resident Evil 5. Jag är helt torsk på detta Zombiespel. Tillsammans kutar vi runt med pickor och skjuter zombies i zaharaöknen och säger coola grejer till varandra. Typ: "What kind of monster could have done this", åså plötsligt dyker en flygande monsterräka upp från ingenstanns. Monsterräkan måste man självklart spränga i luften utan att ställa några frågor. Splash boom pang!
Helt sjukt underhållande spel.

Well well.

peace

5 augusti

Björklund

Gamle Janne B har alltid varit en rätt hopplös politiker. Okunnig, stelbent och tråkig i sitt sätt. Efter att ha tjatat om de svenska elevernas värdelöshet i ett par år börjar han nu bredda sin repertoar. Tyvärr har Janne nu gett sig in på både djupt och grumligt vatten. Slöjans vara eller icke vara i skolan, oavsett åsikt - är en fråga som borde diskuteras på ett myndigt och nyktert sätt. Janne verkar ha bestämt sig. Valtiderna kräver löften och hårda nypor, folk verkar ju gilla det. Förhoppningsvis har Björklund nu dribblat bort sig själv och sitt märkliga parti från den seriösa debatten.

Annars då? Hänger på holmen. Ska träffa Johan och Chompen om ett tag. Entvåöl och häng. Är redigt trött på jobbet nu, ska bli skönt med annat.

Tjing tjing

1 augusti

New month

Sitter och degar i soffan. Med vinfejja och söndagsfrossa sappar på TV:n. Surfar runt bland idiotin. Jersey Shore Weekend på MTV, vem ligger bakom detta? Jaja..
Som för att retas har någon ordnat fint väder idag. Borde vara kreativ och spontan, men sitter hellre och bara är till imorgon. Jobb och sånt.

Lugnt och stilla försöker jag sortera upp vad som skall och inte skall göras.

Fixa jobb.
Fixa gig
Fixa stand upklubb

och sånt.