Tillbaka till Bukowski
Jag gick upp för Ågatan. Två dagars supande tog ut sin rätt och jag andades häftigare än vad som annars är normalt. Dagarna stympas allt mer av vintern och mörkrets tidiga andetag började ge adventsljusstakarna i fönstren mening.
Jag hade tid och lust. Så jag gick in i stadsbiblioteket. I en fotölj med utsikt över den lilla parken som vissnade i mörkret höll jag i en gammal bekant.
Ett par minuter senare hade jag fått det jag ville ha. Min gamle och trogne vän Charles Bukowsi hade genom sina texter fått mig på fötter igen. Redo att gå ut. Som många gånger förut.
Han sa idag: att det är förbannat mycket enklare att vara poet än att vara man.
Word
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar